Riksdagen utövar den makt den fått av folket

I Finland tillkommer makten folket – alltså oss alla. I den statliga beslutsprocessen är det de 200 riksdagsledamöterna som representerar oss och utövar makten för vår räkning. Sin fullmakt att ordna saker och ting får riksdagen av folket genom val.

Till demokratin hör att den enskilde har rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling. All utövning av offentlig makt ska bygga på lag. I all offentlig verksamhet ska lag noggrant iakttas.

Beslutsmakten är hos oss uppdelad mellan
•   riksdagen, som utövar den lagstiftande makten
•   republikens president och statsrådet, dvs. regeringen, som utövar regeringsmakten
•   de fristående domstolarna, som utövar den dömande makten.

Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar

Riksdagen stiftar nya lagar och ändrar gamla enligt förslag i propositioner lämnade av regeringen eller motioner väckta av riksdagsledamöter. Största delen av alla lagar bygger på propositioner från regeringen.

Riksdagen ska också:
•   besluta om statsbudgeten
•   ha tillsyn över regeringen och de myndigheter som står under den
•   godkänna internationella avtal och medverka i den nationella beredningen av EU-ärenden
•   välja statsminister.

Justitieombudsmannen övervakar att myndigheterna följer lagen

Riksdagens justitieombudsman övervakar att myndigheter och tjänstemän följer lagen och fullgör sina skyldigheter. Även andra som sköter offentliga uppdrag står under justitieombudsmannens tillsyn. Justitieombudsmannen övervakar särskilt att god förvaltning iakttas och att de grundläggande och de mänskliga rättigheterna respekteras.

En valperiod är fyra år. Riksdagens årliga arbetsperiod, riksmötet, delas in i vårsession och höstsession. Under vårsessionen behandlas vanligtvis lagfrågor och redogörelser från statsrådet om olika förvaltningsområden. Höstsessionen domineras av statsbudgeten och anknytande lagförslag.